Särskilt boende vid Gustavsgården

Samrådsyttrande:

Detaljplan Gustavsberg 1:144, särskilt boende m.fl. Dnr: 2022KS/0567.

Föreningen Gustavsbergs Vänner är hembygdsförening för Gustavsberg. Föreningen är engagerar i omdaningen av Gustavsberg och bevakar olika planprocesserna som rör orten. Bland våra drygt 500 medlemmar finns en bred kunskap och den lokala historiken. Vår uppgift är att vårda Gustavsberg med sin unika bruksmiljö i skärgårds­natur, och som våra stadgar bl.a. formulerar det:

”Verka för att Gustavsberg förblir ett självständigt samhälle på Värmdö, där man kan leva, bo och handla. En plats för arbete och fritid med egen kulturtradition. Ett samhälle med levande gator och torg, med strandpromenader, parker och skärgårdsnatur”.

Yttrande över detaljplan Gustavsberg 1:144 m.fl. Särskilt boende

Syftet med detaljplanen anges vara att: ”pröva bebyggelsen av ett nytt särskilt boende på 70 – 80 platser på den kommunalägda fastigheten Gustavsberg 1:144, samt planlägga Gustavsberg 1:111 så en planenlig omvandling till ungdomsbostäder alternativt trygghetsboende kan ske. Utöver detta ska trafiksituationen på Trallbanevägen och till skolan LÄR, undersökas och förbättras”.

Vi anser i stort att detta syfte uppfyllts även om det finns brister. Det är en angelägen plan som vi tidigare yttrat oss över (Dnr. 15 KS/156) år 2015. I det vårt yttrande påpekades bland annat att antalet p-platser måste utökas. Vi förordade då att tillbygg­naderna kunde göras högre för att frigöra p-ytor. Men synen på behovet av parkeringar delas tydligen inte i planarbetet varför vi nu föreslår att tillbyggnaderna i stället begränsas i samma syfte. I övrigt nödgas vi upprepa våra synpunkter som inte heller tillgodosetts i det nya planförslaget.

I underlagen till planförslaget råder otydlighet om behoven som förmodas ligga bakom denna planprocess. Det ställt i perspektivet om tillkommande ”särskilda boenden” i Pilhamn på Ingarö och Ösby i Gustavsberg. Rimligen borde behovet av vårdplatser och andra boendeformer i ett tidsperspektiv redovisas i planunderlagen. Inte minst i relation till ”omdaningen” av nuvarande Gustavsgården med sina 101 vårdplatser/bostäder som berörs av planförslaget.

Vi saknar också resonemang i underlagen kring samverkan mellan nuvarande Gustavsgården och det tillkommande särskilda boendet. Inte minst avseende social samvaro för de boende och tillgänglighet för besökande. Vi saknar också beskrivning av rekreation och trivselmöjligheter på tomten till nya byggnaden.

Vi vill i sammanhanget understryka behovet av samlingslokaler som borde uttryckts tydligare. Det tar särskilt bäring på antalet p-platser och tillgängligheten för kollektivtrafik.

Med detta sagt vill vi tillstyrka tillkomsten av fler vårdplatser i kombination med trygghetsbostäder som kan ske i samverkan. Trygghetsboende är en utmärkt boendeform mellan det egna boendet och ett biståndsprövat vårdboende. Det gäller även för ungdomar eller nyanlända i behov av akut bostad. Vi anser också att omdaningen av nuvarande Gustavsgården ska ge förutsättningar både för vårdplatser och för ett samlat seniorcenter i denna del av Gustavsberg.

Några påpekanden och förslag:

1. I plankartan finns för (Gustavsberg 1:111) A-huset, planbeteckningen D (vård) vilket vi anser vara felaktigt. Byggnaden är inte anpassad för modern vård men kan med fördel användas för olika verksamheter. Därmed räcker det med beteckningen C för denna byggnad.

• I plankartan för (Gustavsberg 1:144) byggnaden finns ingen planbestämmelse om byggnadens yta på marken (lilla e). Det behöver införas. Vi anser att den föreslagna ytan både till sin höjd och utbredning blir för dominant.

• Med hänvisning till vår punkt 2 anser vi att högsta nockhöjd ska begränsas till 19 meter (h5) på den större byggnaden och högst 14 meter (h4) på vinkelbyggnaden.

• Det behöver skrivas in i planen att husstommen ska vara i trä, i enlighet med kraven i kommunens reviderade Översiktsplan (ÖPL).

• Planbestämmelsen (f1) att fasaderna i huvudsak ska vara i puts och tegel kan med fördel kompletteras med möjlig träfasad i vissa delar.

• Det sakas angivna ytor för de boendes rekreation och trivsel både i områdena markerad Natur och Park liksom den röda kryssmarken betecknad a1.

• Vi ifrågasätter även genomförande tiden på 10 år (120 månader). Den bör högst vara 6 år (72 månader) då denna typ av vårdboende påverkas av en hög och snabb teknisk utveckling vilket inverkar på byggnadernas utformning och innehåll över tid.

• Vi invänder starkt mot antalet p-möjligheter. Det behövs betydligt mer för besökande till platsen. Förslagsvis kan plats reserveras utmed södra sidan av Trallbanevägen (gatuparkering) och möjlighet till tillfällig parkering i de grönmarkerade områdena med gräsarmering.

• Det är även en stor brist att backen ned från Trallbanevägen till Villagatan inte föreslås bli breddad med ökad siktbild. Rimligen kommer den vägsträckningen att påverkas av den ökande trafiken.

• I planen föreslås vattenmagasin för dagvattnet. Vi förordar en större vattenspegel-/våtmark (damm) i den lägre delen av ”kyrkogårdsgärdet”.

• Tillskapa en gång- och cykelväg från Hästhagsskolan mot Kvarndammen och det fina grönområde som finns i östra Charlottendal. Det skulle tillföra området goda promenad möjligheter.

Östra Charlottendal

Samrådsyttrande:

Detaljplan för Östra Charlottendal, del av Gustavsberg 1:7, del av Mölnvik 1:1 m.fl. Dnr:2016KS/0339.

Föreningen Gustavsbergs Vänner är hembygdsförening för Gustavsberg. Föreningen är engagerar i omdaningen av Gustavsberg och bevakar olika planprocesserna som rör orten. Bland våra drygt 400 medlemmar finns en bred kunskap och den lokala historiken. Vår uppgift är att vårda Gustavsberg med sin unika bruksmiljö i skärgårds­natur, och som våra stadgar bl.a. formulerar det:

”Verka för att Gustavsberg förblir ett självständigt samhälle på Värmdö, där man kan leva, bo och handla. En plats för arbete och fritid med egen kulturtradition. Ett samhälle med levande gator och torg, med strandpromenader, parker och skärgårdsnatur”.

Sammanfattning

Med hänvisning till PBL 2 kap. §§ 1 – 5 anser vi att Östra Charlottendal inte är ett bra alternativ för exploatering utan bör bevaras som grönområde. För kommunens och markägarens del finns fler utvecklingsområden inom Gustavsberg som är betydligt bättre anpassade för en detaljplanering och bebyggelse.

Vi föreslår:

• Lägg projekt Östra Charlottendal i malpåse.
• Skogen intill Östra Charlottendal måste bevaras för sin biologiska mångfald och att skapa förutsättningar för framtida rekreation för boende inom och utanför området.
• Prioritera i stället centrumplanen och färdigställ koppling mellan centrum och Munk­mora bland annat med en detaljplan för Vattentornsberget och Ekvallen.
• Nuvarande sjöar/vattendrag som Kvarnsjön, Knuts hav, Torsbyfjärden och Farstaviken ska inte få in vatten som förhöjer halten av föroreningar.

Om projekt Östra Charlottendal ändå tvingas igenom, kräver vi:
Att inga sprängningar ska ske inom området. Det finns stora risker med naturligt förekommande sulfider och andra ämnen i berg och jord (jämför med Ekobackens alla problem med sulfider med samma slags bergart).
Att den gröna kilen inte inskränks utan förstärks.
Att alla äldre och skyddsvärda träd bevaras (särskilt tallar över 100 år).
Att husen ska bestå av stomme och panel i huvudsak av trä.
Att samtliga byggnader uppförs med miljöcertifiering MILJÖ Byggnad och i Drift, eller motsvarande.

Ska någon ny bebyggelse alls tillkomma i planområdet bör det vara i form av styckebyggda småhus placerade i topografin i områdets nord östra del i anslutning till befintligt småhusområde.
Vi kan dock tillstyrka infartsparkering och någon byggnad samt p-platser vid infarten till området som redan är ianspråktaget.

Övergripande

Exploateringen av planområdet har varit aktuell i många år och har avvisats vid flera tillfällen. Främst av hänsyn till naturvärden. Östra Charlottendal är i det perspektivet olämpligt för en större exploatering. Andra tätortsområden som Vattentornsberget, Gustavsberg centrum, Ekvallen och utmed Bagarvägen (mot Kvarnberget) syns mer angelägna att förtäta.

Vi är fullt medvetna om att behovet av nya bostäder är stort, såväl på Värmdö som i hela Stockholmsregionen och att området är utpekat i kommunens reviderade översiktsplan som strategiskt. Men vi ifrågasätter motivet att lokaliseringen som anses gynnsamt ur kollektivtrafik­synpunkt. Detta är klart missvisande. Charlottendal försörjs med en stombusslinje (474) samt några avgångar till city (480C) och turer till Ingarö och Gustavsberg (429X och 428, 429, 430). Dessutom ofta redan fullsatta under högtrafik, när de når Charlottendal. Däremot är läget gynnsamt för biltrafik med sin närhet till motortrafikleden 222, vilket i stället ska motverkas.

Det är därför angeläget att överväga mer lämpliga områden för tät bebyggelse i anslutning till goda kollektivtrafik förhållanden, såsom Gustavsbergs centrala delar.

Men vi vill gärna framhålla de synnerligt gedigna underlagen för detaljplanen. Särskilt miljök­on­sekvens­beskriv­ningen (MKB), som är en mycket välförtjänt och tydliggörande del i underlaget. Där framhålls tre områden som speciellt viktiga för människors välbefinnande. Naturvärdet, Gröna kilar och Dagvattenhantering, liksom påverkan på vattenkvalitet och översvämning.Vi saknar i sammanhanget en mer detaljerad analys av detta i planen.

Dessa tre områden borde i stället utgöra en god grund för att inte gå så hårt in i området som planen visar och söka en mer naturnära exploatering. Tyvärr lever inte det föreliggande plan­­förslaget upp till det.

Vi vill i sammanhanget framhålla bebyggelsers påverkan av klimatet. Enligt Boverkets utredningar har träd stor betydelse för många ekosystemtjänster och för klimat­anpass­ningen av städer och tätorter. Träd bidrar till att sänka temperaturer varma dagar och tar hand om dagvatten. För att ta hänsyn till den biologiska mångfalden skulle följande tre punkter vara en viktig utgångspunkt som forskning internationellt talar om (3-30-300): 

• Du ska kunna se 3 träd från ditt fönster
• 30 procent av stadsdelen ska vara täckt av träd
• Högst 300 meter till ett grönområde

En detaljplan ska rikta sig framåt och möjliggöra en samhällsutveckling som skapar förutsättningar för nuvarande och framtida invånare i Värmdö. Den måste ha som utgångspunkt den kunskap och de diskussioner som pågår idag kring klimatfrågorna och hållbar utveckling. Klimat och hållbarhetskraven visar att vi ska utveckla samhällen med tätare bebyggelse och med minskade transporter.

Enligt kommunens reviderade översiktsplan ska människan alltid stå i centrum, fungerande ekosystem ska sätta ramarna och ekonomin är ett medel och en förutsättning. Gustavsberg är kommuncentrum och måste behandlas som en homogen del i samhällsutvecklingen.

Det finns många områden inom centralorten Gustavsberg som kan bebyggas utan de negativa konsekvenserna som exploateringen av Östra Charlottendal uppvisar. Att få en naturlig och bärkraftig utveckling mellan Gustavsberg hamn och nuvarande centrum har varit en process som pågått i säkert 20 år. Bebyggelsen nedanför Kvarnberget har inte avslutats. Koppling mellan centrum och Munkmora har heller inte avslutats. Genom planerad flytt av idrottsverksamhet från Ekvallen till Svedavia-tomten skapar utrymme för nytänkande.

Förtydliganden

Här redovisas våra åtta mer detaljerade synpunkter på planförslaget:

1. Stora delar av den föreslagna bebyggelsen innebär stor och negativ påverkan av höga naturvärden och grön kil. Främst områdets södra del men även betydande ingrepp (sprängningar) bergväggen i den västra delen. Vi delar således inte den övergripande bedömningen att en exploatering av dessa delar är möjlig utan allvarlig skada av höga naturvärden och ingrepp i den gröna kilen!

• Exploateringen av området måste därför starkt begränsas. Kommunen bör i stället förorda bebyggelse i centrumområdet, Vattentornsberget, Bagarvägen och Ekvallen. Om viss bebyggelse ska släppas fram förordar vi en mindre andel styckebyggda och fristående småhus, placerade i naturen, i anslutning till befintligt småhusområde i planens norra del. Dessa ska byggas med trästommar och ha fasad av trä.

• Ingreppet i områdets nordvästra del med flerbostadshus och tillfarter syns omöjligt att hantera med hänsyn till sprängningar och borttagande av värdefulla träd. Varför denna bebyggelse avstyrks helt.

• En möjlig lokalisering av lokaler för samling, skola eller idrott i anslutning till områdets infart bör också vara möjlig om detta är nödvändigt. Men den beteckningen ska ändras till S, R och P bland annat för att gynna angöringen till naturområdet, Kvarnsjön och torpet Edsberg.

• Vi avstyrker att området tillförs större infartsvägar vilka innebär stor påverkan av naturmiljön. Däremot kan mindre skogsvägar för gång- och cykel kunna anläggas. Bevarandet och tillgängligheten till torpet Edsberg (med beteckningen N1) för fritidsändamål som är synnerligen lovvärt.

• Vi vill även understryka områdets viktiga betydelse för flora och fauna. Det finns också rikt beskrivet i underlagen till planen. Djurlivet med vissa rödlistade arter i området har tidigare varit skäl till att avstå exploatering. Detta förstärks nu av trädens och växtlig­hetens betydelse för vårt klimat. Det är därför obegripligt att detta inte fått större bety­delse för bedömningen av områdets lämplighet för bebyggelse (PBL 2 kap.§§ 1 – 5).

• Det är särskilt angeläget att någon negativ påverkan av Kvarnsjön (viktig vattentäkt) eller andra vattendrag i närområdet inte får ske.

• Av de föreslagna infrastrukturförstärkningarna i planen kan vi förorda infartsparke­ringen vid sydvästra delen av Gustavsberg 1:7 (under elstråket). Ett sådant tillskott är önskvärt då befintlig infartsparkering är mättad. Vi föreslår då enbart beteckningen B för detta område.

Kråkberget

Samrådsyttrande:

Förstör inte Kråkberget

Hembygdsföreningen Gustavsbergs Vänner vill i sitt samrådsyttrande till kommunen stoppa exploatering av Kråkberget, som planeras strax ovanför Ekvallen i Gustavsberg.

Den omfattande exploateringen för 270 bostäder och förskola innebär bland annat omfattande sprängningar och schaktningar och andra ingrepp i den skyddsvärda naturen. Detta tillsammans med dragning av nya vägar, byggandet av många och höga hus, strider mot kommunens egna intentioner i översiktsplan och riktlinjer om bevarande av landskaps- och stadsbilden.
I yttrandet över förslaget (Detaljplan för Kråkberget – Dnr 17/KS0330) invänder Gustavsbergs Vänner bland annat:

Att det storskaliga byggandet, med niovåningshus som ställs på tvåvåningsgarage, innebär att tillgängligheten till området minskar för allmänheten och att fungerande industribyggnader rivs.
Att den livsviktigt gröna korridoren i området skärs av.
Att det uppstår stora risker för olika former av störningar, problem med ljud och belysning från isbanan.
Att den oländiga och otillgängliga terrängen fördyrar exploateringen med höga bokostnader som följd.
Att trafik- och parkeringsproblemen i Gustavsberg förvärras.

Sammanfattning
Planerna på den hårda, okänsliga och dyra exploateringen av Kråkberget är ett hot mot Gustavsbergs ideal för samhällsplanering med bebyggelsen försiktigt placerad i naturen. Med sitt samrådsyttrande vill Gustavsbergs Vänner skapa opinion för att stoppa planerna på den brutala exploateringen av Kråkberget. Nu avvaktar vi en samrådsredogörelse och om kommunen vill gå vidare med planen.

Samråd för att bygga ishallar på Sveviatomten i Mölnvik

Diskussionen om och hanteringen av isytor i Gustavsberg och Värmdö har många år på nacken. Att bruksorten med sina många dammar, kalla vintrar och aktiva bruksarbeta-re också blev en naturlig plats för bandyspel i olika former. Ett i långa stycken starkt kulturuttryck sammanfattat i att Gustavsberg präglats av Bruket – Bandyn – Blåset
(Gustavsbergs Blåsorkester).
Krav kring en fullstor Bandyhall har därför rest genom åren liksom behovet av konstfrysta ytor. Härvid har Ekvallen varit utgångspunkten som ett kluster för is-sport. En stor fråga är också möjligheten till finansiering av en bandyhall. Många har sneglat mot Stockholm och behovet av just bandyytor som en inkomstkälla vilket kan äventyra det lokala nyttjandet.
Som hembygdsförening ställer vi oss positiva att i Gustavsberg-Värmdö anlägga arenor i syfte att i första hand möta lokala behov. För oss är det angeläget att Ekvallen fortsatt är ett idrottsområde gärna i kombination med en utökad simhall.
Det är därför angeläget att säkerställa att isytorna vid Ekvallen inte bara behålls under nybyggnadsperioden på Sveviatomten utan också kan leva vidare när dessa färdigställda. Särskilt möjligheten för allmän och öppen skridskoåkning vintertid och bollspel sommartid som nu sker på planen nedanför Kråkberget liksom den öppna is-ytan vid f.d. Domus-parkeringen.
Vi är också positiva till att kommunen söker finansiella partners för utbyggnaden och är inte främmande för att anläggningen kan ges namn efter någon huvudsponsor.
Förmodligen är detta sista chansen för att förverkliga mångas dröm om en bandyarena.
Samrådsyttrande
Vi ser stora fördelar med att använda planområdet för idrottsändamål riktade till Värmdös befolkning. Här finns också goda synergier med bostadsområdet Ösbydalen liksom Ösbyskolan och närliggande vårdboenden.
Vi ser heller inga större invändningar mot planen ur ett natur- och miljöperspektiv även om en del grönstrukturer påverkas.
Däremot känns det oklart om bevarandet och en långsiktig vård av den så kallade Skogvaktarbostaden inom fastigheten Ösby 1:68. Går det inte att säkerställa fastigheten och ge den en funktion kan den lika väl avvecklas/rivas. Det finns nog med vanvårdade byggnader i kommunen. Vi förordar att byggnaden används som bostad och att q1-märkningen ersätts med B (bostad) .
Tillgänglighet
En brist är att kollektivtrafiken till området inte är lika heltäckande som för Ekvallen men busslinjen 474 bör ha en god kapacitet.
Behovet av bilparkeringar är förmodligen större än de planen öppnar för med 165 nya platser till befintliga 120 för skolan. Vi efterlyser därför en utökat antal platser men också förutsättningar för att kunna lämna av och hämta besökande med bil eller buss nära huvudentrén.
Vi anser även att anslutningen till Ösbydalen och Ösbyskolan ska göras mer välkomnande och tydlig. Det ska kännas att idrottsanläggningarna är en del av området och skolan.
Trafikföringen till och från området har studerats och valts ur olika aspekter. Men vi hade förordat en gemensam angöring/infart in till Ösbyskolan. Verksamheterna där sker ju vid olika tidpunkter och samordningen av tillfart, p-platser, av- och påstigning kunde vara mer samlade. Nu sker den från olika håll. Är det optimalt? Även utfarter till Skärgårdsvägen bör begränsas.
Gestaltningen
I planen ges byggnaderna begränsningar i yta och höjd vilket är bra för landskapsbilden. Men vi är inte helt tillfreds med alla delar av gestaltningen redan lär vara lagd till en totalentreprenör. Det nämndes vid plansamrådet (2025-10-09) att det sker en parallell framtagning av ritningar. Alltså en entreprenör som redan fått förtroendet, utan konkurrens, utforma och bygga så stora och publika byggnader.
Vi hade gärna sett alternativa lösningar och utformning av byggnaderna. Inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv.De nu föreliggande förslagen (illustrationerna) till utformning syns genomarbetade och ger en fin helhetsbild. Men vi vet av erfarenhet att illustrationer inte alltid stämmer när väl byggnationen är färdigställd.
Vi tillstyrker det fortsatta gestaltningsarbetet och övriga fokuspunkter.
Det är vår förhoppning, som aktiv hembygdsförening, att utöver antagandeskedet även bygglovsskedet kan bli föremål för publikt samråd.
Med vänlig hälsning
Gustavsbergs Vänner
Enligt uppdrag
Mats Björkman